Vuxna människor av Marie Aubert är en kort men tät berättelse om syskonskap, familjeband och barnlängtan. Ida är singel, nyss fyllda fyrtio och har en biologisk klocka som börjat ticka. Marthe, hennes syster, har länge försökt bli gravid tillsammans med sin sambo och försöker (verkligen försöker) skapa en bra relation med sin bonusdotter Olea. I slutet av sommaren beger sig Ida till systrarnas gemensamma sommarstuga där hela familjen ska fira deras mammas sextiofemårsdag.
Ida kommer bra överens med Marthes sambo och även med Olea, vilket Marthe såklart lägger märke till. Som systrar verkar de inte kunna låta bli att gnabbas och jämföra sig – en inbyggd reaktion som inte går att hindra. Det systrarna däremot kan mötas i är att driva med mammans nya man i dennes frånvaro.
Personteckningarna är så fina. Alla känns genuint mänskliga och är kärleksfullt skrivna. Deras brister är lätta att omfamna och känna igen sig i. Även mammans nya man som bara ger ifrån sig floskler och utfyllnadsord har något ömsint i sig.
Det finns mycket skav i familjen, åtminstone är det vad Ida känner, och det är bara hennes uppfattning vi får. Hon bär på barnets svartsjuka och stark, stark längtan efter samhörighet, samvaro. Hon minns oförrätter, men vill inte vara den som gör det. Vill komma förbi, vill bli hel.
Aubert beskriver i bara ett fåtal ord situationer och känslor som går rätt in i hjärtat. Kärleken till en smörblomsmönstrad tallrik, hur någon uttalar ens namn, känslan av att få det lilla sovrummet … Det finns mycket att tycka om med den här boken och lika mycket att fundera över och relatera till.
Vuxna människor av Marie Aubert går att lyssna på via bland annat Storytel och Bookbeat. Den finns också att köpa på till exempel Bokus och Adlibris. Du kan förstås också låna den via ditt bibliotek.
