Vi träffades på en restaurang på Berzeliigatan eftersom Berzeli var kemist, och boken Geniet från Breslau handlar om två kemister i det tyska kejsardömet vid slutet av 1800-talet. Fritz Haber och Clara Immerwahr möts i Breslau när de båda är unga. Kärlek uppstår inte direkt, åtminstone inte från bådas håll, och de skiljs åt nästan omedelbart. Clara fokuserar på att skaffa sig en karriär, genom att först se till att hon får tillåtelse att studera. Fritz ska ta över sin fars fabrik, men först ska han studera. För han får.

De möts igen ett antal år senare (Fritz har lyckats undvika att ta över faderns arbete), och gifta sig sedermera, mest av till synes praktiska anledningar. Fritz kämpar länge på olika universitet, men är på något sätt alltid den som blir vald sist. Ingen tror på hans teorier. Och Clara, hon vill forska, men måste vara gift och hemmafru och ta hand om sin man som ibland blir sjuk av all oro och stress.

Ja, jag raljerar lite. Det är en otroligt frustrerande berättelse om rättigheter, ojämlikhet och (bristen på) kärlek. Jag önskar Clara mer utrymme, och retar mig på Fritz och hans låga självkänsla. Boken har en gedigen research bakom sig och det är en beskrivning av en tid jag inte kunde så mycket om. Men kemin. Den får mig inte att gå igång direkt.

Hela boken igenom ville jag läsa mer om Clara Immerwahrs situation, ambitioner och liv. Men hon glöms bort. Det känns lite som att boken handlar om för många saker för att ens en av dem ska få ordentligt fokus. Material finns, men trådarna är för många. Jag hade hellre läst boken om Clara Immerwahr, det riktiga geniet från Breslau.

Svaga betyg (mitt var 3-) på boken. Höga betyg på samtalet.

Till nästa gång ska vi läsa Pow Wow av Tommy Orange. Det ser jag fram emot.

Om du mot all förmodan blir sugen på boken efter den här recensionen, finns Geniet från Breslau att köpa på bland annat Bokus, Adlibris och Cdon.