När jag arbetar med korrekturläsning kan jag inte förlita mig på min välutvecklade språkkänsla. Även språkkänslan har fel, så därför använder jag mig av ett antal böcker eller så kallade normkällor för att dubbelkolla allt från variantformer i stavning, korrekta förkortningar (även om förkortningar inte förespråkas i löpande text) till syftning och idiomatiska uttryck.
I det här inlägget berättar jag om de tre böcker jag använder mig av mest, och vad jag använder dem till.
Svenska akademiens ordlista
Svenska akademiens ordlista (SAOL) finns som tryckt bok och kom ut första gången 1874. Genom åren har ett antal nya upplagor tryckts, och den senaste är från 2015. Ordlistan innehåller cirka 126 000 ord och betraktas som den inofficiella normen för stavning och böjning av modern svenska. De allra flesta orden vi använder finns således där, tillsammans med viss uttalsinformation och i särskilda fall ordens betydelse. Ordlistan beskriver ofta även vilken variantform som vanligtvis används på ord som har mer än en stavning.
Exempel:
Svenska akademiens ordlista finns också gratis på nätet på svenska.se så det är oftast mycket enkelt att kolla stavningen.
Vi som pratar svenska hittar ju på nya ord, och det tar ett tag innan nyord kommer in i ordlistor, om de ens gör det. Det hindrar ju inte en författare från att använda nya ord och böja ord på kreativa sätt. Så om jag vill veta den närmast korrekta stavningen på ett ord som inte finns med i Svenska akademiens ordlista brukar jag använda mig av Google och leta efter tidningsartiklar som innehåller ordet. Dels kan jag då se vilket sammanhang ordet används i, dels kan jag se om stavningen följer något slags mönster av andra svenska ord och på så sätt utröna vilken stavning jag ska välja.
Om ordet inte finns med i någon tidningsartikel (kanske är det chatt- eller talspråk), tittar jag på blogginlägg eller liknande för att se hur folk använder ordet. Därefter kan jag bilda mig en uppfattning och ändra i texten eller lämna en kommentar till författaren.
Svenska skrivregler
Boken Svenska skrivregler ges ut genom Liber förlag av Språkrådet, Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. Språkrådet är i dag en del av Institutet för språk och folkminnen, men var tidigare en egen myndighet. Den senaste upplagan kom 2017.
I Svenska skrivregler finns information om bland annat
- stor och liten bokstav
- rubriker, stycken och grafisk form
- citat och anföring
- hantering av engelska låneord i svenskan
- hop- och särskrivningar
- förkortningar
- tabeller, punktlistor och diagram
- val av ord och böjningsformer
- kommatering och användning av tecken som tankstreck, tre punkter och kolon.
Av listan ovan kan du säkert se att boken är en guldgruva att ösa ur för alla som skriver, redigerar och korrekturläser texter på svenska. När språkkänslan viker är det bara att bläddra fram rätt sida för att dubbelkolla: hur är det nu man gör när man varvar repliker med berättande text?
Exempel från sidan 64, kapitlet om citat och anföring:
Jag har markerat sidor med information som jag ofta återkommer till så att jag snabbt kan hitta när jag behöver.
Dock handlar många av de generella råden i Svenska skrivregler om hur man skriver facktexter, informationstexter och olika typer av textkommunikation i arbetslivet. Så använd boken för det du behöver, och lägg inte för mycket vikt vid det andra om du skriver skönlitterärt.
Språkriktighetsboken
Språkriktighetsboken är utgiven av Svenska språknämnden (föregångare till Språkrådet) och innehåller ett antal artiklar som behandlar språkriktighet i svenskt skriftspråk. För att nämna några exempel finns artiklar om ordbildning och ordform, singular och plural, pronomen, kongruens, passiv och aktiv form, negationer, ordföljd och meningsbyggnad. Min version av boken är från 2005, men den senaste upplagan trycktes 2016.
Språkriktighetsboken ger dig inga enkla skrivråd, för ofta finns just inga enkla svar på frågorna som tas upp. Mer än en gång är svaret efter ett välgrundat resonemang: det beror på. Däremot finns intressanta diskussioner om hur svenskan fungerar och utvecklas, och hur exempelvis uttryck förändras över tid.
Även om svaret som nämnt ibland är ”det beror på”, har jag haft nytta av boken för att kunna ge en grundad rekommendation. Jag använder den när jag behöver motivera varför till exempel en negation ska flyttas för att inte skapa syftningsfel, och liknande. Boken är också bra att konsultera när varken SAOL eller Svenska skrivregler har svar på mina undringar.
Naturligtvis finns fler böcker att kika i när du behöver ta reda på olika saker som har med språk att göra. På svenska.se finns utöver SAOL också Svensk ordbok (SO) med information om användning och betydelser, samt SAOB som är en historisk ordbok som digitaliseras löpande. Den sistnämnda är perfekt för dig som skriver historiska skildringar och letar efter autentiska ord och uttryck i svenskan. Svenska akademien har också gett ut Svenska akademiens språklära där du kan lära dig mer ingående om ord, fraser och satser – det vill säga massor av livsviktig grammatik.
